Genom djupintervjuer med aktiva webbpoeter och analys av hemsidan för webbpoesiforumet Sockerdricka belyser uppsatsen hur publiceringsmediet formar författarrollen..

En undersökning, med utgångspunkt i talspråksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..

Based on Theodor W. Adorno's theories about the relation between society and lyrics, and critical theories about postmodernism, it can be seen in Bob Hansson's lyrics how he tries on the one hand to write in a modernistic tradition but, on the other, is very influenced by postmodernism which results in a conspicuous self-distance and self-contempt..

I denna uppsats undersöks det svenska språket i öppen kommunikation på Internet för att se om det förekommer ett gemensamt språkbruk för både synkron och asynkron kommunikation, närmare bestämt för chatt respektive diskussionsforum.Bredvid uppsatsens huvudsakliga syfte följer också två frågor:- Skiljer sig det studerade språkbruket åt mellan olika åldersgrupper?- Vilken syn har chatt- och forumdeltagare på sitt eget skrivande i de olika sammanhangen?.

Denna studie avser att ta reda på och skapa en bild av hur verksamma gymnasielärare i svenska kan tillämpa ett demokratimål. Frågeställningen blir således: Hur kan svensklärare uppfatta, tolka och tillämpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska [...] värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

Uppsatsen belyser och analyserar postkoloniala drag i Peter Høegs författarskap, utifrån de två novellerna "Rejse ind i ett mørkt hjerte" och "Fortælling om et ægteskab" ur samlingen Fortællinger om natten från 1990. Syftet är att ta reda på vad som händer med den västerländska självbilden i en värld präglad av postkoloniala strukturförändringar..

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads två böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot världen ? Serbiska porträtt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys där jag använt recensioner från olika media som material. Min teoretiska utgångspunkt är från ett västerländskt perspektiv och har stämt väl med mitt resultat av undersökningen..

Uppsatsen grundar sig på en empirisk undersökning av hur studenterna på Institutionen för nordiska språk kommaterar. Utfallet analyseras mot bakgrund av Lars-Johan Ekerots teori om en utveckling mot koncentration på prototypfallen. Av undersökningen att döma har Ekerots teori ingen bäring. Resultaten visar att samtidigt som vi tenderar att sätta ut allt färre kommatecken, utbreder sig en anarki i positionsfrågan..

I denna uppsats har språket i radioprogrammet Klartext jämförts med språket i radioprogrammet Dagens Eko kvart i fyra. Syftet med detta var att undersöka vad i språket som gör Klartext enklare. Undersökningen grundades främst på den lexikogrammatiska modellen (Hellspong & Ledin 1997:65-80). Resultatet av undersökningen visade att de två jämförda programmens språk skiljde sig åt på flera olika sätt, bland annat använde Klartext sig av enklare och kortare ord, kortare meningar, fastare meningsbyggnad och sammanlagt 35 % färre tecken än vad Dagens Eko kvart i fyra gjorde..

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

en uppsats om tre olika Faust-versioner i ett intertextuellt och intermedialt perspektiv.

The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the Common European Framework of Reference for Languages (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council?s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations.

Uppsatsen behandlar det genomgående motivet av maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten är en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berättande men Strindberg går ofta längre i sina dramer. Huvudpersonen kämpar mot religionen, andra människor eller sig själv och kampen är en strävan efter makt över motståndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer från Strindbergs ungdomsår, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel på maktkamper som är hämtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

Syfte med den här uppsatsen är att jämföra karaktärerna i romanen och filmen Sandor slash Ida för att komma åt vilka möjligheter som finns när det gäller karaktärsskildring i de olika medierna. Frågeställningen är enligt följande: ? Skiljer sig huvudkaraktärerna åt mellan romanen och filmen, och i så fall på vilka sätt?För att kunna svara frågeställningen användes underfrågor för att kunna uppnå syftet med uppsatsen:? Hur lär vi känna huvudkaraktärerna i romanen respektive filmen när det gäller känslor, humör, deras sociala roll och andras förväntningar på dem?Förhoppningen är att resultatet av uppsatsarbetet också ska bli något som kan användas i rollen som gymnasielärare, i framtida undervisningssituationer, exempelvis för att diskutera filmatisering av romaner eller karaktärsskildringar i romaner och filmer..